Det är en torsdagskväll i november 2012 i stadsdelen Marinkylä i Kotka. Det är mörkt ute, snön har ännu inte fallit och färgat marken vit. Den 23-åriga Joni Nurminen lämnar sin bil på gården till en närbelägen servicestation. Då han går tar han en ryggsäck från bilen i vilken han har en kniv och en VVS-tejprulle. Runt halsen har han ett par slalomglasögon och i fickan har han en röd scarf. Joni har bott i trakten under hela sitt liv. Han börjar jogga längs den bekanta vägen i grannskapet, i riktning mot advokatens hem. Han klättrar upp på ett berg, tar kniven från ryggsäcken, knyter scarfen för ansiktet och tar på sig glasögonen. Med kniven i handen går Joni i mörkret mot det ståtliga egnahemshuset av stock. Från köket strålar det ut ljus. Idag skulle penningbekymren äntligen vara över.
